Inlägg taggade “tankar

Tro rätt, Tro fel

Något som det ofta debatteras om är ju yttrandefriheten, speciellt nu med internet och bloggar med mera. Får man yttra sig om vad man vill? Vart går gränsen? 

Vad har ni som läser för åsikter om yttrandefriheten?

Har Sverige verkligen en yttrandefrihet?

Det sägs ju att vi har yttrandefrihet, men ändå kan jag i alla fall se att många oftast försöks tystas ner eftersom att deras åsikter/tankar inte anses ”passande”… Är det yttrandefrihet om någon blir nedtystad?

Vad får man yttra sig om och INTE yttra sig om?

Jag kan tycka att det känns lite förvirrande ibland att få höra att vi har yttrandefrihet, men att vi ändå inte har det på samma gång. För som sagt, är det något som någon annan inte tycker om ja då ska denne tystas ner… Det anser jag kan vara fel… Men, sedan kan jag ändå tycka att någon gräns kanske det ändå bör finnas… I alla fall när det kommer till hets mot folkgrupper etc… för det är bara onödigt och tillför inte yttrandefriheten något anser jag.

Men att folk har åsikter och får tänka och tycka vad dom vill, det bör man få. Man får säga tycka och tänka vad man vill så länge man inte skadar någon… För att hålla på att åsamka skada, är bara såååå onödigt. Man kan ha åsikter och vara trevlig. Jag tycker inte att man ska gå och vara otrevlig mot alla som inte delar ens åsikter och syn på saker och ting, för det är bara omoget.

Man kan diskutera och lyssna med/på varandra istället för att bruka våld… För våld enligt mig är inte yttrandefrihet, för våld är något som dyker upp då man inte längre kan argumentera för sin sak och orden är slut… För er som brukar våld säger jag bara – Köp er ett jävla lexikon så att ni inte tappar orden och öka erat ordförråd så att ni slipper känna att sparkar och slag är ett måste för att få fram det ni vill.

Så vad är yttrandefrihet för dig? Kommentera gärna.

Här kommer en fantastisk låt som handlar om just yttrandefriheten.


Running to the edge of the world

Vem har inte haft den känslan någon gång under sitt liv? Att bara vilja springa till världens ände av någon anledning…

Jag har haft den känslan alldeles för många gånger under mitt liv, känslan att bara springa ifrån allt… En hopplöshet för precis allting… Man orkar inte med saker, man orkar inte vara glad, man orkar inte vara positiv, det enda man ser är mörkret som omsluter en.

Men det finns alltid ett ljus, även de tillfällen då det är mörkast, det svåra är bara att kunna se ljuset just från det där mörkaste djupet. Men anstränger man sig riktigt ordentligt så blir den där pyttelilla ljuspricken man hittar större och större ju högre upp man klättrar ur det svarta hålet. Det finns alltid hopp! Det gäller bara att försöka tro på det och försöka söka sig till det istället för att bara ge upp. Men svårt är det, det ska man inte sticka under stolen. Det krävs mycket hårt arbete från ens egen sida om man ska lyckas ta sig till ljuset. Och det är banne mig värt det!

Jag har själlv vart vääääldigt olycklig under vissa perioder i mitt liv. Och har själv vart nere i den mörkaste hålet man kan tänka sig. Men… Jag tog mig upp igen! Det tog många år att ta sig upp, det går inte bara på en dag, det tog ÅR! Men så länge man inte ger upp då finns alltid ljuset där som bara växer och växer… Och jag är verkligen lycklig idag <3 Jag har funnit ljuset, glädjen och hoppet. Det trodde jag aldrig att jag skulle göra då jag bara var en 15 årig liten flicka. Men nu 10 år senare så är allt bara helt fantastisk :)

Så till er andra som mår dåligt på ett eller annat sätt, ge inte upp sökandet efter ljuset i era liv. Det finns där även om det kanske är omöjligt att se, så finns det där. Jag vet att man vill må bra här och NU, inte sedan inte om 10 år. Men även om det känns lååååångt bort så är det värt att kämpa för.

Ja såhär påbörjar jag den nya veckan på bloggen då :P Kanske inte världens gladaste inlägg, men även sånt här kan va viktigt att ta upp ibland, speciellt då man vet att det finns många där ute som faktiskt inte mår bra. Men som sagt, ge inte upp! Alla är vi bra på våra olika sätt, det är det som gör mig och dig unika oavsett vilken bakgrund vi kommer ifrån så är vi alla unika.

Nåja…

Jag slänger in en musikvideo med Marilyn Manson också. Också en person som inte haft det lätt. Men han gav inte upp och se på han, han är framgångsrik, men han får tyvärr stå ut med mycket skit pga sin framgång också då folk kanske ser han som en bra person att skylla dåliga saker för pga sin kanske lite extrema musik och framföring. Dock det jag ser är en konstnär som vågar ta ut svängarna och som dessutom är intelligent. Jag har beundrat hans musik och honom som artist sen tidig tonår.


När katastrofen slår till

Är vi förberedda då? Jag tror att svaret blir nej för de flesta… även för mig själv. Tänk om civilisationen kollapsar, vad gör vi då? Då står vi där, helt hjälplösa. Det kan hända mycket katastrofer, man ser ju det runt om i världen hela tiden. Det kan även hända sverige. Visst ska man inte gå runt och oroa sig för något som kanske aldrig kommer komma just under din eller min livstid, men det betyder ju inte heller att det INTE skulle kunna hända under din och min livstid.

Betyder det att man ska börja hamstra massa mat och så? Njae, jag tycker väl att det kan hända kännas lite overkill, men tror ändå man kan förbereda sig på enklare sätt om man skulle vara orolig för en katastrof.

Man kan till exempel skaffa sig en överlevnads väska. I den fyller man alla de viktigaste nödvändigheterna man kan tänka sig kunna behöva om man skulle tvingas lämna sitt hem och bege sig ut.

Nu vet jag inte exakt vad man skulle kunna ha i en sådan väska, men här är några saker jag skulle kunna tänka mig kan vara nödvändigt:

  • Kniv – Är väldigt användbart i många olika situationer. Viktigt är att det är en vass och stark kniv. 
  • Mat – Lätt att bära med sig mat får det då vara, liksom bara så man kan klara sig i ett par dagar till man lyckats förse sig själv med mat från naturen (kött, fisk, bär etc).
  • Tändstickor/tändare – Utan eld kan man inte hålla sig varm eller tillaga sitt byte.
  • Liggunderlag – Kan va bra att ha, brukar va lätt att få med sig på väskan.
  • Presenning – Istället för att kånka med sig ett tält som nog kan ge lite för mycket extra vikt så kan man köra på att ha en presenning som regn och vindskydd.
  • Sovsäck/ något annat likvärdigt – Försök att ha något som klarar av låga temperaturer (det kan bli kallt på vintrarna här i Sverige ;) ).
  • Rep – Man vet aldrig när rep eller liknande kan komma till användning, så det kan nog va bra att ha i sin väska.
  • Bomull och vaselin – Kan va fiffigt att ha om man behöver lite hjälp att få fyr på elden (bomullen ska smetas in lite i vaselinet sedan tänder man bara på).

Hmm… ja det var väl det jag lyckades komma på såhär på rak arm vad som kan va bra att packa ner i en överlevnads väska. Sedan kan det vara bra att ha tåliga och varma kläder och vattentäta och varma skor antingen på sig eller nedpackat (beroende på årstiden). Sedan kanske jag har glömt andra viktiga saker som är bra att ha med sig… Ja plåster och annat första hjälpen grejs kan ju såklart va bra att ha.

Ja vad mer ska jag säga om katastrofer då?

Jo kanske att alla i alla  fall borde ha en färdigpackad överlevnads väska som alltid är redo att bara slänga upp på ryggen. För när katastrofen slår till så kanske man inte hinner stå och packa (det beror ju såklart på vad det är för typ av katastrof).

Men nu tror jag inte jag har så mycket mer att säga om ämnet för tillfället. Nu har jag i alla fall fått mina tankar ventilerade så nu kan jag återgå till mitt ;)

Ta hand om er alla nu, och oroa inte ihjäl er nu.

(bild från History Channels program ”Life after people” )


Försök 2 på outlines (på grishud): Blomma tatuering

Hej allihopa! Ursäkta min frånvaro, har haft lite annat på tankarna så har verkligen inte haft lusten att blogga. Dessutom har ju min älskade gerbil Freja också dött och det har ju gjort att jag tappat lusten ännu mer. Men nu har jag återhämtat mig och förhoppningsvis ska jag väl sakta men säkert kunna uppdatera mera då mina tankar börja klarna :)

Idag satt jag och öva tatuering igen (även det råkade hamna på efterkällken). Men nu är jag back on track!

Tatueringen tog ca 17 minuter att göra (lång tid kanske ni tycker för en så liten tatuering), men man är inte speciellt snabb när man är noob :P

Förra gången så sa jag ju att jag skulle göra en mindre och enklare, för gripen jag gjorde blev ju för krävande. Nu med blomman så ser man förbättring, visst jag är fortfarande skakig på handen och djupet har sina brister fortfarande. Men jämnför jag blomman med gripen så tycker jag mig se en klar förbättring, eller vad tycker ni? Kom gärna med lite objektivitet på saken :)

Här är iaf min blomma:


Tankar

Så mycket tankar som åker och far i huvudet… Ibland blir jag vansinnig över att jag inte kan få en liten stund sinnesro och bara koppla av. Blir så frustrerad och arg på mig själv… Men det går väl över snart hoppas jag, bara tankarna åtminstånde låter mig få sova om natten så är jag tillfreds.

Dock ser jag lite för nöjd ut på kortet , men men :P


Hiding in the darkness

Man kanske ska ta och försöka knåpa ihop ett blogginlägg idag? Jag har vart ganska inspirationsbefriad den senaste tiden så inte kommit på riktigt vad jag ska skriva eller visa upp här i bloggen, Som vanligt är ju förslag och sånt välkomna att ges till mig ;)

Men iaf, jag ska försöka skriva nått i det här inlägget förutom all den här rappakaljan jag skriver just nu… Men stöter ju bara på hindret över ”vad ska jag prata om?” . Det har inte hänt så mycket i min vardag att det är värt att nämnas och andra saker vill jag inte berätta om då det är sånt jag tänker skriva om lite senare :P , sedan har vi saker i mitt huvud som är för personliga att skriva om och jag vill då inte att folk ska veta massa saker som rör sig i mitt huvud då det är MINA tankar och ingens annans att läsa. Vill jag dela med mig av personliga tankar så vänder jag mig till människor som jag litar på, å de personerna är ytterst få då jag har lite problem med att lita på folk och släpper inte vem som helst in i mitt liv.

Vissa kan tycka att jag slösar bort mitt liv genom att stänga ute folk från det, men tyvärr är det ju så att allt för många har visat sig vara opålitliga och det gör att mina skyddsmurar hålls uppe och det blir då svårt för nya människor att slå sig igenom dom. Men omöjligt är det inte! Är personer bara tålamodiga med mig och verkligen vill lära känna mig på riktigt då kommer dom tillslut också få göra det och då riskerar dom att få en vän för livet ;) för jag släpper inte mina nära vänner lättvindigt.

Aja nog om mina tillitsproblem, haha… Blev änna lite för personligt där kände jag så här får jag bromsa mig.

Så vad ska jag mer prata om då?

Äh jag slänger in en bild här mellan raderna medan jag funderar på vad mer jag ska skriva… Kanske kan jag få inspiration från bilden annars….

 

Ett foto på mig som jag satt och pillade med lite i photoshop, döpte den till Hiding in the darkness, vilket på sätt och vis indirekt beskriver mig, haha… Jag gömmer mig gärn och håller mig i skuggan, då jag inte är den som är så förtjust i att bli sedd av andra, men på samma gång så vill jag ju synas och höras, men jag vågar inte riktigt. Min osäkerhet är för stor, så jag håller mig i skymundan och kikar ifrån mitt trygga vrå på de andra människorna som glimrar i ljuset och är i centrum. Ibland är det verkligen jobbigt att vara så osäker på sig själv och hela tiden vara rädd för vad andra ska säga och tycka om en… Men på samma gång så försöker jag leva oberörd och leva efter att skita i vad andra tycker och säger om en. Många gånger funkar det, men ibland får jag dagar där allt bara raserar för mig inombords och jag bara är så väldigt ledsen över att jag inte vågar mer och inte vågar ta för mig… Det blir deprimerande ibland, men jag kämpar med det varje dag att försöka komma över räddslan, men det är ett evighetsarbete som dock ändå går åt rätt håll, vilket alltid är en fördel…

Jag tröstar mig med att jag har min fantastiska sambo vid min sida, och jag har mina diamanter till vänner som alltid finns där (ni vet vilka ni är <3 ), jag har min underbara familj och sist men absolut inte minst alla de fantastiska djuren som förgyller min dag varenda dag med deras mjuka nyfikna blickar och deras ständiga tillgivenhet <3 .

Så med andra ord, bortsett från vissa saker så är jag ändå förbaskat lycklig över att vara jag!

Usch så personligt det här inlägget blev ändå fast jag inte ville… Aja ibland får man väl bjuda på sig själv lite, det vart iaf skönt att skriva av sig lite… Fast nästa gång skaffar jag mig nog en dagbok och skriver av mig i då jag helst vill ha mina tankar för mig själv :P hehe…


Thinking to much…

Jag är en sådan person som tänker alldeles för mycket för mitt eget bästa. Jag överanalyserar i princip allting, gör det mig lyckligare? Nej! Det gör mig bara orolig i onödan och det ger mig bara ångest… När man som jag är en tänkande person (alltså alla tänker ju, jag menar inte så, utan att det finns vi som tänker mycket mer…) som jag så kan man grubbla över saker väääääääldigt väldigt länge, även om det bara är helt obetydliga saker så triggas hjärnkontoret att arbeta i övertid ändå… Jag har alltid varit sådan, ända sedan jag var ett barn. Jag har filosoferat mycket över livet under mina år, redan som liten. Och mina tankar går 24/7… Detta har gett mig sömnproblem många gånger etc… Och idag försöker jag lära mig konsten att sluta tänka så mycket eftersom det gör mig inget gott att grubbla så mycket… Men ack så svårt det är att inte tänka :/ hur stänger man av? Går det ens att stänga av?

Någon annan som känner igen sig?


Through my own eyes…

Through my own eyes I see the world. I see all the beauty, and I see all the ugly. The beauty makes me hold my breath with a big smile on my lips, Beauty are many different things to me. But more than often it is the beauty of the nature that takes my breath away. The ugly in the other hand makes me really sad and puts a tear in my eye, Ugly are like the beauty many different things to me. But more than often it is all the misery in the world that makes me cry, the cruelty of humanity makes me so angry and so sad at the same time… But I am feeling so powerless… I am only one, one person, that through my own eyes… I see the world!

Skrivet av: Anne Kananen  2011


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 81 other followers